Tråkig remake

24 04 2010

Igår började vi helgmyset med att hyra fyra (!) filmer och köpa Marabouchoklad. Men väl hemma visade det sig att vi var trötta in i märgen och efter att ha kollat på Vampire Diaries (första gången jag såg det men det verkade lovande) och somnat under Legend of the Seeker (även första gången jag såg denna efter tips från Fantasyflickan, men man ska nog se en serie från början för att ha bäst behållning) insåg vi att vi varken orkade laga mat eller sitta i soffan och titta på film.

Jag bestämde mig dock för att trotsa sömnen och se på den av filmerna som A var minst intresserad av och sagt och gjort och Fame laddades i dvd:n. Jag gillade Fame på 80-talet och var helt betagen när jag tillsammans med Fantasyflickan och L gick och såg Fame – the musical på Chinateatern i Stockholm och sen en gång till med min kör.

Fame – the movie i remake var dock inget att hänga i julgranen. Man får följa ett tiotal elever från antagningsprovet på New York’s School of Performing Arts tills de 4 år senare tar examen. Första halvan av filmen är spretig och saknar en röd tråd. Regissören har nog helst velat göra ett stort impromptu shownummer och när eleverna börjar välta bord i cafeterian och rappa ackompanjerade av fiol ja då fick A nog och sa att han hade ett sånt där moment och vände sig om och somnade. Med ett sånt moment menas det han fick första gången han såg Bring It On Again och Whittier klappar igång en spontan hejaramsa för skolans softball-lag och A insåg att sånt kunde han bara inte titta på. Bring It On-filmerna tillhör dock mina favoriter men alla kan ju inte gilla cheerleading och dans 🙂

Andra halvan av Fame följer studenterna under deras junior och senior year och är klart bättre än första halvan. Det är som att första delens Baz Luhrmannlika frenesi bytts ut mot en mer klassisk show- & dansfilm.

När man tycker att en av filmens höjdpunkter är att en av huvudrollerna, Jenny, spelas av en tjej som är grymt lik Jessica från Laguna Beach, ja då vet man att det är en film av tvivelaktig kvalitet man fått tag i..

Men jag är trots allt glad att jag sett den för nu behöver jag inte fundera på om det är något stort jag missat.

Annonser

Åtgärder

Information

One response

24 04 2010
fantasyflickan

Komiskt, jag så Fame förra helgen och tyckte precis som du, den var inget vidare. Jag såg även Zombieland, som jag tyckte var riktigt kul. Sambon höll inte med och lämnade tv-soffan efter ungefär 20 minuter. (Fame såg han inte alls.) Den här helgen ägnas åt läsning och speedwaypremiär i stället.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: